Okategoriserade

Ord i ljus

Jag har inte skrivit på ett tag. Det har inte känts som att jag behövt. Jag mår ju väldigt bra och har gjort under en rätt så lång tid nu, så jag det har väl inte funnits någon anledning, har jag tänkt. Men jag tycker ju det är så fridfullt att rusa över tangenterna på skrivbordet och låta orden flöda och binda ihop dem till olika meningar. Långa som korta. Jag älskar ju att se hur skärmen fylls med symboler i form av bokstäver. Det är mina tankar som får liv, som får breda ut sig på en plattform som är en annan än i mitt huvud. Det är som att samtala med en gammal vän. En vän som lyssnar och låter mig säga precis vad jag vill, hur märkligt det än låter och hur meningslösa mina meningar än kan tyckas vara. Jag skriver till mig själv, ingen annan beöver läsa. Mina tankar är mina, och de är där även när jag har mina bättre dagar och de blir inte mindre värdefulla bara för att de är av det ljusa slaget. Ljusa tankar måste också få uppmärksamhet och synas. Mörka tankar, i all ära, kan tyckas viktigare att få ut i ord men de ljusa får inte förglömmas. De ljusa tankarna måste också få göra sig påminda och få etsa sig fast på skärmen, de också. Verkligheten är varken enbart mörk eller ljus. Den består av regnbågens alla färger. Alla lika viktiga att få ner i skrift för att analyseras och förstås. Desto viktigare att sedan under mörkare perioder, då finns de ljusa tankarna där, i svart och vitt, för att granskas och kommas ihåg. Som ett hjälpmedel att föra ljuset tillbaka till den stundvis mörka tillvaron.

-Viktoria

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *