Okategoriserade

I väntan på solsken

Idag… Idag ska min mens komma. Och jag ber till Gud att den gör det också. Jösses, denna vecka har inte varit lätt. Den kan beskrivas med två ord: upp och ner. Så har min vardag varit, mitt mående varit och mitt liv varit. Ingen, varken jag själv eller någon annan, kan förutspå hur jag ska reagera på saker och ting. Antingen utrycker jag mig med värme och omtanke eller så snäser jag till och suckar på ett sätt som utrycker att jag tycker alla i hela världen är dumma i huvudet. Mitt självförtroende och min självkänsla svajar också. Ena stunden ser jag mig själv i spegeln och tänker ”Damn, inte illa…” eller så ser jag ner på min lår och tänker ”Usch, vad bleka och sladdriga de är”. Ja, jag ber till Gud att min mens kommer idag. För varje gång den kommer, är det som att åskmolnen ovanför mitt huvud, och hela min tillvaro, skingrar sig. Och fram tränger sig äntligen några efterlängtade soltrålar som till slut breder ut sig till ett starkt, hoppfullt sken som lyser ner bara på mig.  Men tills dess är det bara att tålmodigt hålla i tyglarna och akta sig för att hamna vilse i ovädret.

-Viktoria 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *